Insurgent

Insurgent

Om bloggen

Fokus en tid framöver kommer säkerligen ligga på politiska inlägg, mina tidigare inlägg finns kvar, det här är INTE Fi Salas blogg, utan min privata.

Trevlig läsning!


Rihanna

LästPosted by Bea Tue, November 20, 2012 20:42:06

Jag börjar med ett erkännande. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva en kommentar om en recension om Rihanna. Och nej, jag har inte lyssnat på albumet, varken detta senaste eller något tidigare. När hon tydligen var "stjärnan" på 2012 års Peace and Love festival i Borlänge så kan jag ärligt säga att jag inte hade en aning om vem hon var. Inte ens när halva byn hade samma frisyr som henne så hade jag koll. Men nu vet jag, och det tack vare hennes elake fd pojkväns entré i Sverige, Chris Brown.

Stefan Thungren har i alla fall gjort sitt jobb och lyssnat på Rihanna, hur frivilligt det är vet man ju aldrig, men han har lyssnat och analyserat det hela. Och i sin analys så kommer han fram till att Rihanna gör helt fel genom att sjunga duett med Chris Brown och hon sjunger citat: ”like a bullet your love hit me to the core/I was fine ’til you knocked me to the floor/and it’s so foolish how you keep me wanting more”

Thungren menar att det hela blir mycket obehagligt och att hon skickar ut märkliga signaler till sina unga fans. Men till mig så lyfter de här raderna fram en del av den komplexiteten som finns i förhållandet mellan den som blir utsatt för våld och den som utsätter någon för våld. Det är inte så enkelt som att vissa män är dumma i huvudet och slår sina kvinnor. Detta har man på senare tid börjat inse och därför kommit på att män inte slutar att slå kvinnor bara genom att bura in dem i fängelse en stund. Visst sänder Rihanna märkliga signaler till unga kvinnor, men i mina ögon är den största signalen hon sänder ut att hon inte mår bra. Att Rihannas beteende och sångtexter i en tonårings logik blir något att eftersträva. Men för de kvinnor som blivit slagna, som vet att vägen ur destruktivitet inte går spikrakt för att deras våldsmän blir dömda kanske raderna inte är så märkliga. De kanske faktiskt känner igen sig, och kanske säger att visst var det helt vansinnigt att jag trodde att det var slagen jag förtjänade, att det var att bli spottad på som var det enda riktiga. Inte ens världsstjärnor föds med gott självförtroende och god självkänsla. Och utan att ha lyssnat på låten eller albumet så kanske Rihanna i allt hon gör sänder ut ett nödrop i etern? Kanske är det så att albumets titel ”Unapologetic” snarare syftar till hur hon känner sig, det hon tror om sig själv. Att hon är obotlig, att hon aldrig kommer att ta sig ur helvetet.


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.